Allmänt

Trotsens tid är kommen

Lillbuddha är inte sig lik. Eller är han det? Finns en risk att han kommer vilja bestämma mer och mer men det förtränger jag!

Ungefär var femte minut upprepas den berömda meningen -JAG VILL INTEEEEE!!!

Spelar ingen roll hur vi gör eller vad vi säger. Det är inte rätt ändå. Håller man med säger han tvärtemot…säger vi då emot så tar han fram den ljusa stämman och kör en martyr scen med händerna för ögonen och dyrbara tårar rinner mellan fingrarna om han lyckas klämma fram ngra.

Ja det gäller ju att inte skämmas eller tycka man stör för då skulle vi få hålla oss på hotellrummet dygnet runt.

Mitt i detta tycks han ha funnit sin pappa och det är mest bara han som gäller. Förutom när de råkar bli osams. Då kryper den lille martyren upp i famnen och vill ha sin mor till räddning.

Han får massor av uppmärksamhet och alla bugar och böjer sig för honom trots att vi försöker låta bli.

Jag andas och himlar med ögonen som om det skulle hjälpa. Ibland går jag iväg och tar en massage och låter männen sköta det där känslomässiga dramat som råder lite för ofta.

Vi har det bra glömde jag tillägga. På riktigt, är glad att man har tiden och tålamodet då inget annat pockar på.

Hade det varit vardag och dess rutiner hade kalla kriget utbrutiti igen! schihooo….

må gott allesammans

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *