Allmänt

You’re all I need

Jag ser hennes leende framför mig.
Jag minns hennes hår när hon var liten. Jag minns hennes rädslor, hennes osäkerhet, hennes bedjande röst om att få vara nära mig varje gång jag hälsade på, jag minns hennes varma arm runt min hals, jag minns hur hon pratade till mig trots att hon var sömndrucken, jag minns hur jag inte hade tiden för att stanna upp och se henne.
Jag minns hur jag vacklade mellan att älska och bli frustrerad över att bära ett känslomässigt ansvar över att älska villkorslöst.

Jag minns att jag inte alltid längtade efter henne men att jag alltid älskade henne.

Jag vet idag att utan henne kan jag inte andas.
Utan henne är jag förlorad.
Utan henne är jag tom, för evigt.
Det visste jag även då men aldrig i vilken utsträckning.
Men det vet jag nu.

Tiden utan henne är oviktig, oväsentlig för känslan att behöva vara utan henne en enda sekund är det som är avgörande i min kropp.
Jag sörjer varje gång hon kliver utanför min dörr. Jag finner livet orättvist när hon inte är med mig.

Tre veckor eller tre sekunder är detsamma.
Livets alla småkullar, berg och dalar känns gråa utan dina varma ord, ditt vackra leende och din inre styrka.

Varje sekund av varje minut är du en del av mig. Var du än är.

Jag väntar på att skratta vid din sida, min älskade syster.
Du är allt jag behöver.

???

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *