Allmänt

Fint folk…

…Stör skiten ur mig.
Ville mest bara säga det.

Annars är mkt som det brukar vara. Inget att vispa runt i en gång till.
Jag har varit hård med att uppfostra en empatisk unge som vet vad som är rätt och fel.
En unge som inte gör sårande handlingar mot andra människor.

Kanske har jag skjutit mig i foten då han lätt kan bli ett lätt byte för den som gärna kör över folk.
Den som bryr sig mindre om andras känslor. Ah…en tuff balansgång.

Men jag fullkomligt dör för hans sätt att känna empati för de som behöver det mest.
Kärleksfulla, tindrande ögon som berättar om kompisen på dagis (med misstänkt cp-skada) som säger “didididi” när hen är glad.
Vi pratar mkt om att hen är så gullig.

Han berättar om det han hör, det som andra kompisar berättar för honom med en varm och genusmedveten stämma;

-mamma, visste du att X är en kille?
-nej, hur ska jag veta det?
-det vet jag…
-jaha…hur vet du det?
-för att hon sa det till mig.
<3

Jag är förtrollad

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *