Allmänt

Symbios

Känner ni era kroppar?
Lyssnar ni efter signalerna eller lever ni så pass synkade med era kroppar att ni inte behöver lyssna?

Jag har alltid lyssnat noga på min kropp men valt att inte bry mig.
När jag kom ut tonåren förstod jag mig bättre på min kropps signaler och blev även nyfiken på hur min kropp fungerade.

När jag fick barn blev jag ett med min kropp, både fysiskt och psykiskt.
Jag började försvara min kropp mot det som den far illa av. Gjorde mitt bästa för att underlätta.

Så med det sagt så kan ni förstå att inget ingår mig.

Det som hände mig med båda mina barn är att min kropp synkroniserar sig med mina barns kroppar när de är små. Jag vet inte om det är ett förkroppsligat skydd för barnet att jag ska genomgå det den upplever?!
Min kropp beter sig som mitt barns och allt synkar med varandra. Dofter, smaker allt.
Det är så galet och roligt.
Och säkert så finns en förklaring till det men jag är glad att jag kan känna det mina kids känner.
Med är ett med mig och konstigt vore det annars när vi levt som ett i nio månader.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *