Allmänt

Värderingar

Ibland fastnar jag vid hur saker/känslor/tankar borde vara/kännas. Jag ältar och värderar, babblar planlöst om sakernas tillstånd och tror mig förstå.
Jag fastnar och kommer inte vidare.
Tills jag gör det, tills jag låter mig förstå och acceptera. Även om det känns läskigt.
Jag landar på marken, likt ett löv i en flammig nyans som släppt från grenen och tumlat omkring i blåsten en kort stund.
Jag har blivit bättre på att påminna mig själv om livets framgångar. Om hur kärlek och passion ändrar nyans beroende på var i livet en står.
Vardagens prövningar kan endast kännas mindre svåra om du har trygghet och villkorslös kärlek vid din sida.
Ett stabilt inre, stark kärlek och trogen vänskap är mina ingredienser till livets regnbåge.

Jag söker ofta, men inte efter ngt nytt. Jag söker efter den känsla som jag känner igen.
Tidigare trodde jag att ngt nytt kunde läka mig men det visade sig vara precis tvärtom.
Det som läker och ger mig styrka och trygghet är det jag känner igen i mina relationer.
Jag har bestämt mig för att vara nöjd.
Min kärlek har jag offrat många ggr men jag står stadigare nu, tack och lov.
De vänner som står vid min sida har jag valt om och om igen.
De som inte står där har jag sagt adjö till och jag vet att det är det bästa för mig.
Jag letar ingen som kan göra mig hel, för jag är hel även om jag blir trasig ibland.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *