Allmänt

Otillräcklig och missnöjd

Livet just nu är inte vad jag trodde att det skulle vara. Iofs är det aldrig det men såhär hade jag aldrig kunnat tänka mig att det blir.
Vår bebis har det extremt tufft med andningen och min upplevelse är att de vårdinsatser vi sökt oss till har inte tagit hans mående på allvar så istället har jag sprungit på varje boll som läkare har tyckt varit en bra ide just för dagen.
Jag är såklart tacksam att de försökt hitta olika lösningar men inget har gett resultat.
Vi sover urdåligt (knappt inte alls).
Hamnar i vuxenkonflikter och jag blir ngn jag ogillar.
Stora Barnen saknar min närvaro och hur mkt jag än kämpar så räcker jag inte till.
Jag orkar inte med mig själv och det gör att jag slutar leva som jag önskar.
Känslorna blir för många och för starka och känslan av att stå ensam slår hårt mot mig.
Jag har resistens men vissa stunder rasar min mur.

Jag måste orka, en dag till. Varje dag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *