Uncategorized

Ge inte upp på mig

Lyssnar maniskt på Anna Mannheimer och Mia skäringers podd. Hörde ngt som jag tyckte var fint, Mia som upplever sig ha svårt med sociala relationer och att ha tiden att upprätthålla dem beskrev en situation då hon ber sina vänner inte ge upp på henne när hon skulle in i en mer osocial period i sitt liv.

Så tänkte jag på mig själv. Hur jag många gånger önskat och hoppats på att mina nära inte ska ge upp på mig för ibland kryper även jag upp och in i mig själv. Där sitter jag i min ensamhet och hyperventilerar vid tanken av att behöva göra ngt annat än att sitta i min egen isolering. Om det ändå var vilsamt att till och från befinna sig i sitt inre…men icke. Där inne kan en behöva jobba hårdare än någonsin.

Så tack ni som älskar mig villkorslöst och med värme, ni som inte ger upp på mig.

Nu sitter jag framför tv:n och att gå till gymmet är inte ens lönt att tänka på. Jag ska se nästa avsnitt av big little Lies.

Resten kan vänta.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *