Uncategorized

Våren som vi väntar på

April har lämnat oss och vädret bjöd på det mesta. En sak som aldrig slutar att förvåna mig är känslan av den allra första vårdagen i mars eller april. När solen vågar kika fram och brösta upp sig mot mörkret och kylan. Den dagen när allt känns levande igen. Den dagen där vändningen är ett faktum. Det är alltid vackert oavsett den oreda april kan skapa vädermässigt.

Jag väntar på våren trots att körsbärsträden bildat ett rosa täcke över oss alla. Trots att magnolians vita vackra blommor slagit ut och doftar som tusen drömmar som förverkligats. Jag väntar på den våren som visar hela vägen fram till brända axlar, kokosdoft, glassar i alla regnbågens färger och värme.

Jag väntar på att få möta våren med de jag saknar mest. Min mamma som bär mig i sin famn oavsett dagarna, veckorna och månaderna som flugit förbi. Min mamma som håller min hand och ler så hela mitt hjärta fylls av glitter. Min mamma som får mig att skratta och slappna av på en och samma gång. När min mamma och jag står sida vid sida kan jag möta våren. För våren kan endast vara tillräcklig när jag är där hon är.

En kommentar

  • Sheida

    Oh älskade hjärtat, vilken vacker beskrivning av en önskvärd och älskvärd vår.
    Detsamma får jag också säga. Åren och månader utan att få träffa och hålla dig i min famn räknas inte.
    Längtar så tills det vår vår.♥️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *